Räntefond: korta och långa räntefonder, risk och sparkonto

Vad äger en räntefond?

En räntefond placerar enbart i räntebärande värdepapper, skriver Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Det kan vara obligationer från stater och från företag. Fonden får räntan på sina innehav, och värdet på din fondandel följer värdet på innehaven. Precis som i andra fonder dras en avgift från fondens värde.

En aktie är en ägarandel i ett bolag, medan en obligation är en fordran: utgivaren har lånat pengar och lovar att betala ränta och betala tillbaka lånet. Skillnaden förklaras i lektionen om aktier och obligationer. Kreditrisk är risken att den som har gett ut obligationen får svårt att betala ränta eller betala tillbaka. Enligt Handelsbanken ger högre kreditrisk oftast högre ränta som ersättning.

Korta och långa räntefonder

Löptid är tiden kvar tills ett lån ska betalas tillbaka. Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder och långa räntefonder kallas obligationsfonder, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Handelsbanken skriver att korta räntefonder placerar i värdepapper med en genomsnittlig löptid på ett år och att obligationsfonder placerar i värdepapper med längre löptid än ett år. Nordnet beskriver en kort räntefond som en fond med löptid kortare än ett år.

Ett mått på hur känslig en räntefond är för ränteförändringar är duration. Nordnet beskriver durationen som den genomsnittliga löptiden på innehaven, angiven i år. Ju högre duration, desto mer påverkas fondens värde när räntorna ändras, skriver Handelsbanken.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Varför värdet kan sjunka när räntan stiger

Tänk dig en påhittad obligation på 1 000 kronor som betalar 2 procent, alltså 20 kronor i ränta per år. Sedan stiger marknadsräntan, den ränta som nya obligationer betalar, till 3 procent. En ny obligation på 1 000 kronor ger nu 30 kronor per år. Ingen vill då betala 1 000 kronor för den gamla som bara ger 20 kronor. Den gamla obligationens pris sjunker tills den ger ungefär lika mycket som en ny.

Priset räknas ut genom att alla framtida betalningar räknas om med den nya räntan. Har obligationen fem år kvar blir priset ungefär 954 kronor, en nedgång på ungefär 4,6 procent. Har den bara ett år kvar blir priset 1 020 / 1,03, ungefär 990 kronor, en nedgång på ungefär 1 procent. Lång löptid ger alltså större prisförändring. Sjunker marknadsräntan i stället till 1 procent stiger priserna till ungefär 1 049 respektive 1 010 kronor.

Nordnet beskriver en enkel tumregel: är durationen 3 år sjunker fonden cirka 3 procent om räntan stiger 1 procentenhet. Har en påhittad räntefond durationen 4 år och räntorna stiger 0,5 procentenheter kan 100 000 kronor i fonden alltså bli ungefär 98 000 kronor. När fonden sedan köper nya obligationer får den den högre räntan på dem.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Räntefond eller sparkonto?

Pengar på ett sparkonto skyddas av den statliga insättningsgarantin. Från den 1 januari 2026 gäller skyddet upp till 1 150 000 kronor per person och institut, enligt Riksgälden, och alla typer av konton omfattas oavsett om pengarna är bundna eller fria att ta ut. Räntan på kontot kan ändras. Enligt Riksbanken leder en högre styrränta till att bankerna höjer sina räntor, och en lägre styrränta till att de sänker dem.

En räntefond är inget konto. Du äger andelar i fonden, och värdet kan både stiga och sjunka. Handelsbanken skriver till exempel att fondkonton är undantagna från insättningsgarantin, och att det inte är säkert att du får tillbaka alla pengar du har satt in i en räntefond. Ett skydd i fonder är i stället att fondens tillgångar förvaras hos ett förvaringsinstitut, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Två risker i en räntefond

En kort räntefond och ett sparkonto kan likna varandra. Konsumenternas Bank- och finansbyrå skriver att en kort räntefond påminner om ett vanligt sparkonto, och Nordnet beskriver korta räntefonder som jämförbara med ett sparkonto, med låg risk och låg förväntad avkastning. Skillnaden är att fondens värde kan sjunka och att fondandelarna saknar insättningsgaranti. Värdet påverkas framför allt av två risker.

• Ränterisk: värdet kan sjunka när marknadsräntorna stiger. Risken är större ju längre duration fonden har.
• Kreditrisk: en utgivare kan få svårt att betala. Obligationer med lägre kreditvärdighet, så kallad high yield, ger ofta högre ränta men har högre kreditrisk, enligt Handelsbanken.

Öva utan riktiga pengar

Att se hur priser rör sig när räntor och förväntningar ändras är lättare när det inte är dina egna pengar som står på spel. I Investiq övar du med virtuella pengar på riktiga bolag, utan insättningar.