Preferensaktier: utdelning före stamaktier, inlösen och risker

Vad är en preferensaktie?

Enligt aktiebolagslagen har alla aktier lika rätt i bolaget, om inte bolagsordningen säger något annat. Bolagsordningen är bolagets grundregler. Den får bestämma att det ska finnas aktier av olika slag och att de ska ge olika rätt till bolagets vinst eller tillgångar. Lagen använder inte ordet preferensaktie, men det är namnet på ett aktieslag som har företräde till utdelning.

Stamaktier är bolagets vanliga aktier. De har ingen förtur, men de får det som blir kvar när preferensaktierna har fått sitt. Lagen sätter också en gräns för röster: ingen aktie får ha mer än tio gånger så högt röstvärde som någon annan aktie i bolaget.

Preferensaktier och stamaktier jämförda

Ett verkligt exempel är fastighetsbolaget Corem Property Group. Enligt bolagsordningen (antagen 2025, läst 4 november 2026) har varje preferensaktie företräde framför stamaktierna till en årlig utdelning på 20 kronor, som betalas med 5 kronor per kvartal. Preferensaktierna har i övrigt ingen rätt till utdelning, och varje preferensaktie har en tiondels röst. Exemplet visar hur villkor kan se ut. Det är ingen rekommendation, och andra bolag har andra villkor.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Räkneexempel: när vinsten inte räcker

Ett påhittat bolag, Hamnfastigheter AB, har 1 000 000 preferensaktier och 10 000 000 stamaktier. Enligt de påhittade villkoren har varje preferensaktie rätt till 10 kronor per år före stamaktierna. Om preferensaktierna får mindre sparas skillnaden som ett innestående belopp, som ska betalas innan stamaktierna får något. För att hålla räkningen enkel lägger vi ingen ränta på det innestående beloppet.

År 1 beslutar stämman att dela ut 15 000 000 kronor. Preferensaktierna får först 10 × 1 000 000 = 10 000 000 kronor. Resten, 5 000 000 kronor, delas på 10 000 000 stamaktier, alltså 0,50 kronor per aktie. År 2 är vinsten låg och stämman delar bara ut 6 000 000 kronor. Allt går till preferensaktierna, 6 kronor var, och 4 kronor per aktie blir innestående. Stamaktierna får ingenting.

År 3 delas 20 000 000 kronor ut. Först betalas det innestående beloppet, 4 × 1 000 000 = 4 000 000 kronor, sedan årets 10 000 000 kronor. Kvar blir 6 000 000 kronor, eller 0,60 kronor per stamaktie. År 4 delas ingenting ut. Då får ingen något, och preferensaktierna har 10 kronor per aktie innestående.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Utdelningen är inte garanterad

Ordet preferens kan låta tryggt, men utdelningen är ingen ränta som bolaget måste betala. Enligt aktiebolagslagen beslutar bolagsstämman om vinstutdelning. Bolaget får bara dela ut pengar om det finns full täckning för det bundna egna kapitalet, alltså den del av det egna kapitalet som inte får delas ut, och utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till bland annat verksamhetens risker, bolagets likviditet och dess behov av eget kapital. Ett bolag med svag ekonomi kan alltså vara förhindrat att betala.

I Corems bolagsordning hanteras utebliven utdelning med ett innestående belopp som räknas upp med 7 procent per år och ska betalas innan stamaktierna får utdelning. Det är en förtur, inte en garanti. Pengarna kommer bara om bolaget senare kan och får dela ut dem.

Inlösen: bolaget kan köpa tillbaka aktien till ett fast pris

Ett inlösenförbehåll är en regel i bolagsordningen om att aktiekapitalet kan minskas genom att aktier löses in. Enligt aktiebolagslagen ska förbehållet ange hur inlösen går till och vilket belopp som betalas, eller hur beloppet räknas ut. I Corems bolagsordning bestämmer bolagsstämman hur många preferensaktier som ska lösas in, vilka aktier det blir avgörs normalt genom lottning, och ägaren får 500 kronor plus eventuellt innestående belopp per aktie.

Inlösen påverkar risken. Om du har betalat mer än inlösenbeloppet och bolaget löser in aktien förlorar du skillnaden. Ett påhittat exempel: du köper en preferensaktie för 530 kronor och bolaget löser in den för 500 kronor. Då förlorar du 30 kronor på själva aktien. Utdelningar du har fått under tiden räknas för sig.

Om bolaget får problem

Om ett aktiebolag avvecklas ska alla kända skulder betalas innan tillgångarna skiftas ut till aktieägarna, enligt aktiebolagslagens regler om likvidation. Preferensaktier har alltså förtur framför stamaktier, men inte framför banker och andra långivare. Om skulderna är större än tillgångarna kan även preferensaktierna bli värdelösa.

Finansinspektionen skriver att placeringar i aktier alltid innebär en risk och att man bara bör investera pengar man har råd att förlora. Det gäller preferensaktier också, även om de har förtur till utdelningen.