Vad är styrränta? Riksbankens ränta och hur den påverkar dig

Vad är styrräntan?

Riksbanken är Sveriges centralbank. Den beskriver styrräntan som sitt huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Penningpolitik är det Riksbanken gör för att påverka inflationen. Styrräntan styr vilka räntor bankerna får när de placerar och lånar pengar hos Riksbanken, och det påverkar i sin tur bankernas räntor på lån och sparkonton.

Riksbankens direktion fattar normalt beslut om penningpolitiken åtta gånger om året. Efter varje beslut publicerar Riksbanken den nya nivån och datumet då den börjar gälla.

Styrränta eller reporänta?

Det är samma ränta. Riksbanken bytte namn från reporänta till styrränta den 8 juni 2022. Skälet var att det gamla namnet hade blivit missvisande, eftersom det syftade på penningpolitiska repor som Riksbanken inte hade använt sedan 2008. Räntans funktion och syfte ändrades inte. Därför ser du båda orden, särskilt i äldre texter och diagram.

Styrräntan efter beslutet den 4 november 2026

Den 4 november 2026 höjde Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Före beslutet var den alltså 1,75 procent. Beslutet tillämpas från den 11 november 2026. Riksbanken motiverade höjningen med att inflationen väntas stiga framöver. Inflationen mätt med KPIF var 1,5 procent i september 2026.

En procentenhet är skillnaden mellan två procentsatser. Höjningen från 1,75 till 2 procent är 0,25 procentenheter. Räknat i procent är räntan (2 − 1,75) / 1,75, ungefär 14,3 procent högre än förut. Nivån kan ändras vid nästa beslut, så kontrollera alltid datumet när du läser om styrräntan.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Varför höjs eller sänks styrräntan?

Riksbankens mål är att inflationen ska vara 2 procent per år, mätt med KPIF. KPIF betyder konsumentprisindex med fast ränta och visar hur priserna på det hushållen köper förändras. Inflation betyder att priserna stiger i genomsnitt, så att samma pengar räcker till mindre. Riksbanken skriver att en låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för god och stabil tillväxt.

När Riksbanken höjer styrräntan blir det dyrare att låna och mer lönsamt att spara. Då köper hushåll och företag mindre, och priserna stiger långsammare. När Riksbanken sänker styrräntan blir effekten den omvända: lån blir billigare, sparande på bankkonto blir mindre lönsamt och efterfrågan ökar. Enligt Riksbanken påverkar en del av mekanismerna inflationen ganska direkt, medan andra tar längre tid.

Så brukar sparräntor och lån påverkas

Riksbanken kallar det räntekanalen: en ändrad styrränta påverkar andra räntor i ekonomin, till exempel bankernas och bostadsinstitutens räntor. Styrräntan bestämmer ändå inte direkt räntan på ditt konto, så en höjning med 0,25 procentenheter betyder inte att din sparränta automatiskt höjs lika mycket.

Ett påhittat exempel visar storleken. Anta att en bank höjer både sparräntan och en låneränta med 0,25 procentenheter. Med 20 000 kronor på ett sparkonto ger 1,50 procent 300 kronor i ränta på ett år och 1,75 procent 350 kronor. På ett lån på 100 000 kronor ökar räntekostnaden från 4 000 till 4 250 kronor per år om räntan går från 4,00 till 4,25 procent. Vi bortser från skatt och ränta på ränta.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Och aktiekurserna?

Riksbanken beskriver också en tillgångspriskanal: lägre räntor kan göra att priset på tillgångar som aktier och bostäder ökar. När räntan höjs kan det verka åt andra hållet. Styrräntan påverkar också växelkursen. Enligt Riksbanken gör lägre svenska räntor kronan svagare, vilket gör svenska varor billigare utomlands och importerade varor dyrare.

Det här är tendenser, inte regler. Aktiekurser påverkas också av bolagens vinster, nyheter och vad investerare tror om framtiden. Riksbanken skriver att hushållens och företagens förväntningar om ekonomin och inflationen påverkar hur de agerar. En räntehöjning som många redan väntade sig kan därför påverka kurserna mindre än en överraskning.