Månadssparande kalkylator: räkna ränta på ränta per månad

Så räknar kalkylatorn

Kalkylatorn under lektionen frågar efter fyra saker: startbelopp, alltså pengar du har från början, månadssparande, årlig avkastning i procent och antal år. Avkastning är hur mycket pengarna växer, till exempel för att fonden stiger i värde. Kalkylatorn räknar som om avkastningen vore exakt lika stor varje månad, och den räknar inte med skatt.

Insättningen görs i slutet av varje månad. Den första tusenlappen hinner därför inte växa under den första månaden. Det är ett vanligt sätt att räkna och ger lite lägre siffror än om du satte in pengarna i början av månaden.

Den årliga avkastningen görs om till en månadsavkastning så att tolv månader i rad ger exakt den årliga siffran. Med 7 procent om året blir det (1,07) upphöjt till 1/12, minus 1, alltså ungefär 0,565 procent i månaden. Det är lite mindre än 7 / 12 = 0,583 procent, eftersom även månadsavkastningen ger ränta på ränta.

Formeln i ord

Varje månad gör kalkylatorn samma sak: förra månadens värde gånger (1 + månadsavkastningen), plus månadens insättning. Efter första månaden finns 1 000 kronor. Efter andra månaden finns 1 000 × 1,005654 + 1 000, ungefär 2 005,65 kronor. De 5,65 kronorna är avkastning på den första insättningen.

Samma sak kan skrivas som en enda formel. Slutbeloppet är startbeloppet × (1 + m)ⁿ plus månadsbeloppet × ((1 + m)ⁿ − 1) / m. Här är m månadsavkastningen och n antalet månader. Med 1 000 kronor i månaden, m = 0,005654 och n = 240 månader blir det ungefär 507 536 kronor.

Lektionen om ränta på ränta räknar år för år med en årlig ränta. Den här lektionen räknar månad för månad, eftersom ett månadssparande tillför nya pengar tolv gånger om året.

Tabell: 500, 1 000 och 2 000 kronor i månaden

Tabellen visar slutbeloppet med påhittade 7 procent om året, inget startbelopp, insättning i slutet av varje månad och utan avgifter och skatt. Inom parentes står hur mycket du själv har satt in.

Dubbla månadsbeloppet ger dubbla slutbeloppet. Dubbla tiden ger däremot mer än dubbelt så mycket, eftersom avkastningen hinner växa längre.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Spara 1 000 kr i månaden: därför betyder tiden mest

Med 1 000 kronor i månaden och påhittade 7 procent är avkastningen efter 10 år 51 052 kronor, alltså värdet 171 052 minus insatta 120 000. Efter 30 år är avkastningen 809 453 kronor. Då kommer ungefär 69 procent av slutbeloppet från avkastning och bara 31 procent från dina insättningar.

De sista tio åren, från år 20 till år 30, växer värdet med 661 917 kronor. Under samma tio år sätter du bara in 120 000 kronor. Resten är avkastning på allt som redan finns. Därför gör det stor skillnad att börja tidigt, även med ett litet belopp.

Kurvan visar samma exempel var femte år. Den böjer uppåt eftersom avkastningen räknas på ett allt större belopp.

Avgifter: 1 procent eller 0,2 procent

En fondavgift dras från fondens värde varje år, oavsett hur det går. I exemplet antar vi att fonden går upp påhittade 7 procent före avgift och förenklar till att avkastningen efter avgift blir 6 procent med en avgift på 1 procent och 6,8 procent med en avgift på 0,2 procent. Månadsbeloppet är 1 000 kronor.

Skillnaden är liten i början men växer med tiden, eftersom avgiften tas på ett allt större belopp. Efter 30 år skiljer det 152 712 kronor mellan de två avgifterna. Finansinspektionen skrev i januari 2026 att medianavgiften för globala indexfonder var 0,40 procent och för aktivt förvaltade globalfonder 1,30 procent om året.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Skatt på ISK och risken som kalkylatorn inte visar

Kalkylatorn räknar inte med skatt. Sparar du på ett investeringssparkonto, ISK, är de första 300 000 kronorna skattefria 2026 enligt Skatteverket. På det som överstiger betalar du med 2026 års regler 1,065 procent om året. I exemplet med 1 000 kronor i månaden passerar värdet 300 000 kronor efter knappt 15 år. Efter det skulle skatten sänka slutbeloppet något.

Den största skillnaden mot verkligheten är ändå att avkastningen inte är jämn. En aktiefond kan falla mycket ett enskilt år. Faller den nära slutet av sparperioden påverkas slutbeloppet mer än om den faller i början. Använd därför kalkylatorn för att förstå sambanden mellan belopp, tid och avgift, inte för att veta vad du får.