Det här lär du dig
- Skilja externa insättningar och uttag från investeringens resultat.
- Visa varför samma prisförändring kan ge olika resultat i kronor.
- Förklara varför en allmän procentberäkning behöver betalningarnas tidpunkter.
Börja med en lista över händelser
Båda kontona har från början 1 000 kronor i samma fiktiva innehav. En ny insättning är också 1 000 kronor. I konto Tidig sätts pengarna in och placeras precis före värdeökningen. I konto Sen sätts pengarna in som kontanter precis efter värdeökningen, när mätperioden avslutas. Vi lämnar avgifter, skatt och utdelningar utanför.
Listan behöver skilja en extern betalning från sådant investeringen själv ger. En insättning av dina pengar är inte en värdeökning som innehavet har skapat. Det spelar också roll om pengarna varit med under hela prisförändringen eller inte hunnit påverkas av den alls.
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Händelse | Konto Tidig | Konto Sen |
|---|---|---|
| Första värde | 1 000 kr | 1 000 kr |
| Insättning före prisändringen | +1 000 kr | Ingen |
| Värde före prisändringen | 2 000 kr | 1 000 kr |
| Värde efter +10 % | 2 200 kr | 1 100 kr |
| Insättning efter prisändringen | Ingen | +1 000 kr |
| Slutvärde | 2 200 kr | 2 100 kr |
Ta bort insättningen när du förklarar kronresultatet
Konto Tidig ökade från 1 000 till 2 200 kronor, men 1 000 kronor kom utifrån. Värderesultatet är 2 200 − 1 000 − 1 000 = 200 kronor. Konto Sen slutar på 2 100: 2 100 − 1 000 − 1 000 = 100 kronor. Samma insättning, men olika mycket pengar var placerade under prisändringen.
Att kalla konto Tidigs hela ökning på 1 200 kronor för avkastning skulle blanda ihop insättningen och resultatet. Pengarna som sattes in är kvar i slutvärdet. Beräkningen ovan hjälper dig stämma av resultatet i kronor; den ger inte automatiskt en korrekt procentuell avkastning för godtyckliga betalningstidpunkter.
Prisperiodens bas visar samma tio procent
Under själva prisperioden hade konto Tidig 2 000 kronor placerade: 200 ÷ 2 000 × 100 = 10 procent. Konto Sen hade 1 000: 100 ÷ 1 000 × 100 = 10 procent. Insättningen i konto Sen skedde efter perioden och ska inte räknas som om den varit placerad under prisändringen.
Om du i stället delar konto Tidigs 200 med det allra första värdet 1 000 får du 20 procent. Det använder fel bas för den prisperiod vi just avgränsat. Skriv därför värdet omedelbart efter en betalning och före nästa förändring när du försöker förstå vilka pengar som deltog.
Fler betalningar kräver mer än två kontovärden
I ett konto med flera insättningar och uttag behöver avkastningsmetoden hantera tidpunkter och belopp. CFA Institute skiljer tidsvägda mått, som tar bort effekten av externa flöden, från penningvägda mått som även påverkas av när pengar placerades. De besvarar olika frågor.
Vår övning undviker betalningar mitt i prisperioden för att göra varje bas synlig. Den beskriver inte en viss banks kontorapport eller Investiqs interna avkastningsberäkning. När ni jämför ett börsspel kan gemensamma regler om insättningar förenkla tolkningen, men ett slutvärde behöver fortfarande läsas tillsammans med villkoren.
Prova själv
Ett fiktivt innehav börjar på 2 000 kr och blir 2 200 kr under perioden. Därefter tas 500 kr ut, så kontot slutar på 1 700 kr. Räkna periodens värderesultat i kronor och procent. Uttaget sker efter hela värdeförändringen.
Visa lösningen och förklaringen
+200 kr och +10 procent under prisperioden.
Lägg tillbaka det externa uttaget när du stämmer av kronresultatet: 1 700 − 2 000 + 500 = 200 kr. Periodens startbas var 2 000 kr, så 200 ÷ 2 000 × 100 = 10 procent. Kontots lägre slutvärde beror här på uttaget, inte på en kursförlust.
Kontrollera att du har förstått
Är en insättning på 1 000 kr en vinst från innehavet?
Nej. Det är pengar som kommer utifrån. Håll betalningen separat från innehavets värdeförändring.
Kan två slutvärden ensamma visa korrekt avkastning när betalningar sker under tiden?
Nej. Du behöver även betalningarnas belopp, tidpunkter och en metod som hanterar dem.
Öva med virtuella pengar
Prova det du just lärt dig i en övningsportfölj med virtuella pengar. Du sätter inte in några riktiga pengar.
Så fungerar övningsportföljenFortsätt lära och öva
Fler lektioner i samma ämne
Avkastning, inflation och bolagets resultat
- Real avkastning och inflation: räkna vad pengarna räcker till
- Avgifter och avkastning: räkna hela köp- och säljkostnaden
- Årlig avkastning och genomsnitt: räkna två olika mått
- Nyemission och ägarandel: räkna utspädning med nya aktier
- Omsättning, resultat och vinst: vad betyder omsättning?
- Deklarera aktier på K4: GAV, schablonmetoden och förlust
- Källskatt på utdelning: avräkning, ISK och W-8BEN med exempel
- Vad är styrränta? Riksbankens ränta och hur den påverkar dig
- Skatt på aktier och fonder 2026: så beskattas varje kontoform
- 4%-regeln: vad den säger och hur du räknar ut kapitalet
- Skatt på fonder: försäljning, schablonskatt och räkneexempel
- Utländska aktier på ISK: utdelning, källskatt och växling
- Månadssparande kalkylator: räkna ränta på ränta per månad
- ISK skattefritt belopp 2026: så fungerar 300 000-gränsen
Källor och exempel
Källorna stöder sakuppgifterna. Räkneexempel och övningar är framtagna för lektionen. Belopp och prisförändringar är påhittade när inget annat anges.
Materialet är utbildning och innehåller inga rekommendationer om vilka värdepapper du ska köpa. Ett simulerat resultat är ingen garanti för ett framtida resultat.
