Det här lär du dig
- Skilja fler kronor från större köpkraft.
- Räkna real förändring genom att jämföra två förändringsfaktorer.
- Förklara varför vår lilla övningskorg inte är ett mått på Sveriges inflation.
Jämför samma varukorg vid två tidpunkter
Vid start har du 10 000 kronor och vår övningskorg kostar 500 kronor. Pengarna räcker till 10 000 ÷ 500 = 20 korgar. Vid slutet har beloppet ökat till 10 500 kronor, men samma korg kostar nu 550 kronor. Det motsvarar ungefär 19,09 korgar. Vi använder antalet som ett jämförelsemått, även när det inte är ett heltal.
Beloppet steg med 5 procent. Korgens pris steg med 10 procent. Du har fler kronor, men de räcker till mindre av exakt samma innehåll. Alla priser och förändringar är skapade för uppgiften; de säger inget om vad någon verklig vara kostar eller om aktuell svensk inflation.
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Mått | Start | Slut |
|---|---|---|
| Kontovärde | 10 000 kr | 10 500 kr |
| Pris per korg | 500 kr | 550 kr |
| Antal korgar pengarna räcker till | 20 | Cirka 19,09 |
Dividera förändringsfaktorerna
Pengarnas förändringsfaktor är 1,05 och korgens prisfaktor 1,10. Den reala förändringen blir (1,05 ÷ 1,10 − 1) × 100 ≈ −4,55 procent. Du kan kontrollera samma svar genom att jämföra 19,09 med 20 korgar, men behåll fler decimaler under beräkningen och avrunda först i slutet.
Att bara räkna 5 − 10 ger −5 procentenheter som skillnad mellan de två procentsatserna. Det kan användas som en grov approximation av real avkastning vid små tal, men är inte den exakta beräkningen. Divisionen tar hänsyn till att den nya prisnivån är 1,10 gånger den gamla.
En enskild korg är inte hela ekonomin
Riksbanken beskriver inflation som en bred ökning av den allmänna prisnivån. Om bara en vara blir dyrare är det inte samma sak. Prisindex bygger därför på många varor och tjänster med olika vikter. Vår korg gör divisionen begriplig; den försöker inte efterlikna ett officiellt prisindex.
Även hushåll kan köpa olika saker. Att din egen matkasse blir dyrare visar vad just den kostar, men räcker inte för att fastställa ett helt lands inflation. När du läser en real avkastning behöver du veta vilket prisindex och vilken period beräkningen använder.
Kontrollera perioden innan du jämför
Jämför penningvärdet och prisnivån över samma tidsintervall. En avkastning för ett helt år och en prisförändring för en månad besvarar inte frågan i exemplet. Om kontot innehåller nya insättningar behöver du först skilja dem från avkastning; mer pengar på kontot är inte alltid ett resultat av investeringen.
Lektionen räknar före skatt och avgifter och ger inga förslag på inflationsskydd eller vilka aktier du ska välja. Använd den för att precisera vad ett resultat mäter. Investiqs produktguide beskriver den virtuella övningen, men denna sida lovar ingen särskild inflationsberäkning i appen.
Prova själv
I ett nytt fiktivt exempel ökar pengarnas värde med 8 procent och samma varukorgs pris med 5 procent under samma period. Räkna den reala förändringen. Räcker pengarna till mer eller mindre av korgen?
Visa lösningen och förklaringen
Cirka +2,86 procent. Pengarna räcker till mer av samma korg.
(1,08 ÷ 1,05 − 1) × 100 ≈ 2,86. Skillnaden 8 − 5 = 3 procentenheter är inte det exakta reala procentresultatet.
Kontrollera att du har förstått
Kan nominell avkastning vara positiv samtidigt som köpkraften minskar?
Ja. I vårt exempel steg penningvärdet 5 procent medan samma korg blev 10 procent dyrare.
Visar en dyrare vara ensam hur stor inflationen är?
Nej. Inflation gäller den bredare prisnivån. Vårt enskilda korgexempel är en modell för att förstå köpkraft.
Öva med virtuella pengar
Prova det du just lärt dig i en övningsportfölj med virtuella pengar. Du sätter inte in några riktiga pengar.
Så fungerar övningsportföljenFortsätt lära och öva
Fler lektioner i samma ämne
Avkastning, inflation och bolagets resultat
- Avgifter och avkastning: räkna hela köp- och säljkostnaden
- Årlig avkastning och genomsnitt: räkna två olika mått
- Insättningar och avkastning: följ pengarna i rätt ordning
- Nyemission och ägarandel: räkna utspädning med nya aktier
- Omsättning, resultat och vinst: vad betyder omsättning?
- Deklarera aktier på K4: GAV, schablonmetoden och förlust
- Källskatt på utdelning: avräkning, ISK och W-8BEN med exempel
- Vad är styrränta? Riksbankens ränta och hur den påverkar dig
- Skatt på aktier och fonder 2026: så beskattas varje kontoform
- 4%-regeln: vad den säger och hur du räknar ut kapitalet
- Skatt på fonder: försäljning, schablonskatt och räkneexempel
- Utländska aktier på ISK: utdelning, källskatt och växling
- Månadssparande kalkylator: räkna ränta på ränta per månad
- ISK skattefritt belopp 2026: så fungerar 300 000-gränsen
Källor och exempel
- Riksbanken: inflation och den allmänna prisnivån (på engelska)
- Riksbanken: prisindex och en representativ konsumtionskorg
Källorna stöder sakuppgifterna. Räkneexempel och övningar är framtagna för lektionen. Belopp och prisförändringar är påhittade när inget annat anges.
Materialet är utbildning och innehåller inga rekommendationer om vilka värdepapper du ska köpa. Ett simulerat resultat är ingen garanti för ett framtida resultat.
