Månadsspara: snittpris per andel och varför risken finns kvar

Vad är månadssparande?

Ett månadssparande är ett fast belopp som dras från ditt konto samma dag varje månad och placeras på samma sätt varje gång. Det kan gå till en fond, aktier eller ett sparkonto. En fondandel är en del av en fond, och priset per andel kallas andelsvärde eller fondkurs. Finansinspektionen påminner om att placeringar i aktier alltid innebär en risk.

I broschyren Gilla din ekonomi: Fonder, som Finansinspektionen och Fondbolagens förening gav ut 2022, beskrivs regelbundet sparande som ett sätt att sprida riskerna över tiden: du köper ibland när det är dyrare och ibland när det är billigare. Broschyren räknar också med att 500 kronor i månaden blir 60 000 kronor i insättningar på tio år, eftersom 500 × 12 × 10 = 60 000. Till det kommer avkastningen, som kan bli både positiv och negativ.

Räkneexempel: 500 kronor i månaden i sex månader

En påhittad fond, Exempelfonden, ändrar pris varje månad. Du sätter in 500 kronor första dagen i varje månad. Antalet andelar du får är 500 delat med priset den dagen. Vi bortser från avgifter och skatt.

När priset är 100 kronor får du 5 andelar. När det har fallit till 50 kronor får du 10 andelar för samma belopp. Efter sex månader har du satt in 3 000 kronor och äger 36,5 andelar.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Snittpris per andel jämfört med snittet av priserna

Snittpriset per andel är det du har betalat delat med antalet andelar: 3 000 / 36,5, ungefär 82,19 kronor. Snittet av de sex priserna är (100 + 80 + 50 + 80 + 100 + 125) / 6 = 535 / 6, ungefär 89,17 kronor. Ditt snittpris är lägre eftersom du köpte många andelar när priset var lågt och få när det var högt.

Så blir det alltid när priset varierar och du köper för samma belopp varje gång. Om priset hade varit exakt detsamma alla månader hade de två snitten varit lika. Det är matematik, inte en garanti för vinst. Snittpriset säger bara vad du har betalat, inte vad andelarna är värda senare.

Risken finns kvar

Om fondens pris i månad 6 är 125 kronor är dina 36,5 andelar värda 36,5 × 125 = 4 562,50 kronor, alltså 1 562,50 kronor mer än du satt in. Om priset i stället hade fallit till 70 kronor hade de varit värda 36,5 × 70 = 2 555 kronor, en förlust på 445 kronor. Ett lågt snittpris skyddar alltså inte mot att priset fortsätter ner.

Finansinspektionen skriver att fonder kan både öka och minska i värde, att du kan förlora delar av eller hela det insatta kapitalet och att det inte finns några garantier, oavsett hur länge du sparar. I Gilla din ekonomi rekommenderas en spartid på minst 5 till 7 år för aktiefonder, eftersom de svänger mer i värde än räntefonder och blandfonder.

Månadssparande eller allt på en gång?

Månadssparande ger inte alltid mest. Anta att du redan har 3 000 kronor och att priset stiger jämnt: 100, 110, 120, 130, 140 och 150 kronor. Sätter du in allt i månad 1 får du 30 andelar, värda 30 × 150 = 4 500 kronor i månad 6. Sparar du 500 kronor i månaden får du ungefär 24,46 andelar, värda ungefär 3 669 kronor.

När priset stiger hela tiden ger en tidig insättning fler andelar. När priset först faller och sedan stiger, som i första exemplet, ger månadssparandet fler. Ingen vet i förväg hur priset kommer att röra sig. Ett praktiskt skäl till att månadsspara är att pengarna ofta kommer in varje månad, till exempel från ett jobb eller en veckopeng, och inte i en klump.

Avgifter och lång tid

En fonds förvaltningsavgift dras från fondens värde, med 1/365 av årsavgiften varje dag enligt Gilla din ekonomi. Finansinspektionen skriver att ju högre avgiften är, desto mer behöver fonden öka i värde för att du ska tjäna något. Över många år spelar både avgiften och ränta på ränta stor roll. Ränta på ränta betyder att avkastningen i sig ger avkastning. I lektionen om ränta på ränta räknar vi år för år.

Om du vill se hur ett fast belopp köper olika många andelar kan du räkna själv med tabellen ovan. I Investiq övar du med virtuella pengar på riktiga bolag, utan insättningar.