Börsspel i skolan: så kör du ett aktiespel med klassen

Mål och koppling till kurs- och ämnesplanen

Ett börsspel passar i samhällskunskap. I Lgr22 står det i det centrala innehållet för årskurs 4–6 "Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion" och för årskurs 7–9 "Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman". I gymnasiets ämnesplan i samhällskunskap som gäller från 1 juli 2025 (Gy25) tar nivå 1a1 och 1b upp privatekonomiska frågor, bland annat olika typer av sparande och lån. Vi kontrollerade formuleringarna hos Skolverket den 10 november 2026.

Bestäm vad eleverna ska lära sig innan spelet börjar. Bra mål är att de kan förklara skillnaden mellan en aktie och en fond, visa hur avgifter påverkar resultatet, beskriva riskspridning och skilja mellan tur och ett genomtänkt beslut. Att vinna är inte ett mål.

Upplägg på tre eller fyra lektioner

Låt spelet pågå i två till fyra veckor, så att kurserna hinner röra sig. Mellan lektionerna räcker det med tio minuter i veckan där grupperna uppdaterar sin journal. Vill du bara ha tre lektioner slår du ihop lektion 2 och 3.

Eleverna kan arbeta i par eller grupper om tre. Då pratar de om besluten, och det blir färre portföljer för dig att följa.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Regler som gör spelet rättvist

Skriv reglerna på en sida och visa dem för alla innan spelet startar. Siffrorna nedan är exempel som du kan ändra, men de ska vara samma för alla grupper.

Ett tak för hur stor del av portföljen som får ligga i ett innehav tvingar fram riskspridning. Bestäm också om taket bara gäller vid köp eller hela tiden, och vad som händer om en aktie stiger förbi taket. Konsumenternas påpekar att riskspridning kan jämna ut risker men inte är någon garanti mot förluster, och det kan vara en bra diskussionsfråga.

• Fiktivt startkapital, alltså påhittade pengar, till exempel 100 000 kronor per grupp.
• Högst 25 procent av portföljen i ett och samma innehav när gruppen köper.
• Minst fyra olika innehav.
• Courtage, avgiften för varje köp eller försäljning, till exempel 0,25 procent av beloppet.
• Samma priskälla för alla, till exempel stängningskursen, alltså sista priset för dagen.
• Inga lån, ingen blankning, alltså att sälja aktier man inte äger, och inga hävstångsprodukter.
• Fasta tider för affärer, till exempel bara under lektionerna.

Journalen: det viktigaste i spelet

Journalen är där lärandet syns. För varje affär skriver gruppen datum, köp eller sälj, antal, kurs, courtage och en kort motivering. Lägg till en rad om vad som skulle få gruppen att ändra sig. Då tränar eleverna på att tänka igenom ett beslut innan det är fattat.

Vid halvtid och avslut skriver gruppen vad som hänt med varje innehav och om det berodde på bolaget, på hela börsen eller på en nyhet. Be dem jämföra portföljen med ett index, så att de ser om de gjorde bättre eller sämre än marknaden i stort.

Bedöm utan att belöna risktagande

Under några veckor är det ofta den grupp som tar störst risk och har tur som får högst avkastning. Om avkastningen avgör betyget eller vinsten lär sig eleverna att satsa allt på en aktie. Bedöm därför journalen och resonemangen, inte slutvärdet.

Tabellen visar ett exempel på poäng. Avkastningen ger inga poäng, men det ger poäng att kunna förklara den.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Säkerhet: inga riktiga pengar, ingen hävstång

Spelet ska bara använda låtsaspengar. Eleverna ska inte öppna konton, sätta in pengar eller lämna betalningsuppgifter. Om ni använder en app eller webbplats, kontrollera vilka personuppgifter den kräver och om den visar reklam för riktig handel.

Tillåt inte hävstångsprodukter eller CFD:er, inte ens i spelet. En hävstång betyder att värdet rör sig mer än det underliggande, så att vinster och förluster blir större. En CFD är ett avtal om prisskillnaden på till exempel en aktie, oftast med hävstång. Finansinspektionen har sedan den 1 augusti 2019 föreskrifter som begränsar hur CFD-kontrakt får marknadsföras och säljas till icke-professionella kunder, alltså vanliga privatpersoner.

Prata också om skillnaden mellan spelet och verkligheten. I spelet kan ingen förlora riktiga pengar, så det känns inte som en riktig förlust. Det är en bra fråga att diskutera vid sista lektionen.