Köp nu betala sen och kreditkort: ränta, avgifter och risker

Faktura, delbetalning och kreditkort

Med faktura får du varan innan du betalar. Med delbetalning betalar du en del av priset varje månad. Med kreditkort samlas månadens köp och du får en räkning i slutet av månaden. Med ett bankkort dras beloppet i stället direkt från kontot som kortet är kopplat till, så då handlar du med pengar du redan har.

Konsumentkreditlagen gäller alla krediter som ett företag erbjuder dig som konsument, till exempel när du betalar med faktura, med kreditkort eller på avbetalning. När du betalar med en kredit har du också invändningsrätt. Det betyder att du kan ställa samma krav på kreditgivaren som på företaget du köpte av. Konsumentverket ger exemplet med en resa som du har betalat med kreditkort.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Effektiv ränta: hela kostnaden i procent

Den nominella räntan är bara räntan. Den effektiva räntan är ett jämförelsemått som i procent visar vad krediten kostar totalt, med avgifter inräknade. Företaget måste alltid ange den effektiva räntan i sin marknadsföring och visa den med ett representativt exempel. Därför kan en delbetalning med 0 procents ränta ändå ha en effektiv ränta över noll.

Ett påhittat exempel: en mobil kostar 6 000 kronor. Du delbetalar på 12 månader med 0 procents ränta, men det tillkommer en uppläggningsavgift på 195 kronor och en aviavgift, en avgift för varje månadsfaktura, på 39 kronor. Du betalar 500 + 39 = 539 kronor i månaden och 195 kronor extra på första fakturan. Totalt blir det 6 000 + 195 + 12 × 39 = 6 663 kronor.

Avgifterna är 663 kronor, ungefär 11 procent av priset. Den effektiva räntan blir ändå ungefär 22 procent per år, räknat på månadsvisa betalningar. Skälet är att skulden minskar varje månad, så du lånar i snitt bara ungefär hälften av beloppet under året. Med effektiv ränta kan du jämföra krediter som har olika avgifter och olika lång tid.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Räkna ut räntan på ett kreditkort

Vi räknar på ett påhittat kreditkort där skulden kostar 18 procent i nominell årsränta, alltså 18 / 12 = 1,5 procent i månaden. Har du 5 000 kronor i skuld blir räntan första månaden 5 000 × 0,015 = 75 kronor.

Betalar du sedan 250 kronor i månaden tar det 24 månader att bli av med skulden i exemplet, och räntan blir totalt ungefär 990 kronor. Räknat per år blir den effektiva räntan 1,015 upphöjt till 12, minus 1, alltså ungefär 19,6 procent, eftersom ränta läggs på ränta varje månad. Riktiga kort kan räkna räntan per dag och ha andra avgifter, så läs villkoren.

Lagen sätter gränser. Kreditgivaren får inte ta ut högre kreditränta eller dröjsmålsränta än referensräntan plus 20 procentenheter, ett räntetak som gäller alla krediter utom bostadskrediter. Kostnadstaket betyder att du aldrig behöver betala mer än lånebeloppet i ränta och avgifter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger om året.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Om du betalar för sent

Missar du förfallodagen kan företaget ta ut en påminnelseavgift på högst 60 kronor, men bara om avgiften står i avtalet och bara en gång. Du kan också få betala dröjsmålsränta, alltså ränta för att du betalar sent. Har företaget inte angett någon dröjsmålsränta gäller referensräntan plus 8 procentenheter på fakturabeloppet.

Betalar du fortfarande inte kan skulden lämnas till ett inkassobolag. Inkassoavgiften får vara högst 180 kronor, och du ska få minst 8 dagar på dig att betala. Ett inkassokrav betyder inte att du får en betalningsanmärkning. Det kan du bara få om ärendet har gått vidare till Kronofogden och du varken betalar eller bestrider skulden. Det är kreditupplysningsföretagen som ger anmärkningen, den finns kvar i 3 år och kan göra det svårare att hyra en bostad, låna eller teckna ett abonnemang.

Ett påhittat exempel: en faktura på 1 000 kronor som går till inkasso kan bli 1 000 + 60 + 180 = 1 240 kronor, plus dröjsmålsränta. Det är 24 procent mer än fakturan innan räntan ens är med. Konsumentverket råder dig att börja med att kontakta företaget om du inte har råd att betala, och fråga om betalningen kan skjutas upp.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Kredit under 18 och nya regler 2026

Den som är under 18 år är omyndig enligt föräldrabalken och får inte själv åta sig förbindelser, till exempel skulder, utom i de fall som lagen anger. Även föräldrarna behöver överförmyndarens samtycke för att ta upp ett lån i barnets namn. Innan ett företag beviljar en kredit måste det dessutom göra en kreditprövning, alltså kontrollera om du har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka. Får du nej har du rätt att få veta varför.

När du har ingått ett kreditavtal har du 14 dagars ångerrätt. Du meddelar kreditgivaren inom 14 dagar och betalar tillbaka inom 30 dagar, plus ränta för de dagar du hade pengarna.

Den 20 november 2026 börjar en ny konsumentkreditlag gälla, som riksdagen beslutade den 27 maj 2026. Enligt civilutskottets betänkande förs räntetaket och kostnadstaket över till den nya lagen, kreditprövningen skärps och köp nu betala senare-krediter från en annan aktör än säljaren omfattas av reglerna.

Konsumentverkets råd innan du betalar senare

Konsumentverket påpekar att kreditköp ofta blir dyrare än att betala direkt. Ett sätt att jämföra är att räkna totalkostnaden i kronor och läsa den effektiva räntan, som i exemplet med mobilen. Ett annat är att fråga dig om köpet kan vänta tills du har sparat ihop pengarna.

Konsumentverkets råd innan du handlar på kredit är bland annat de här:

• Handla bara på kredit om du vet att du kan betala tillbaka.
• Läs villkoren och ta reda på hur stor fakturaavgiften är.
• Kontrollera att du har råd att betala både varan och kostnaderna för krediten.
• Kontakta företaget om du inte har råd att betala en faktura.