Det här lär du dig
- Hitta den högsta nivån som redan observerats vid varje steg.
- Beräkna största procentuella nedgången från topp till senare botten.
- Skilja maximal nedgång från slutresultat och framtida risk.
Uppdatera toppen innan du räknar nedgången
Seriens åtta värden är 100, 120, 108, 126, 94,5, 115, 130 och 117. Vi använder en gemensam enhet, som kan vara kronor i en fast portfölj utan externa pengaflöden. Vid 108 är tidigare högsta nivån 120. Nedgången är då (108 − 120) / 120 = −10 procent.
Vid 126 når serien en ny topp och nedgången är noll. Nästa värde 94,5 jämförs med 126: (94,5 − 126) / 126 = −25 procent. Efter återhämtningen till 115 är toppen fortfarande 126. När serien senare når 130 uppdateras toppen igen. Sista värdet 117 ligger 10 procent under den nya toppen.
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Värde | Högsta hittills | Drawdown |
|---|---|---|
| 100 | 100 | 0 % |
| 120 | 120 | 0 % |
| 108 | 120 | −10 % |
| 126 | 126 | 0 % |
| 94,5 | 126 | −25 % |
| 115 | 126 | ungefär −8,73 % |
| 130 | 130 | 0 % |
| 117 | 130 | −10 % |
Maximal nedgång är 25 procent trots positivt slut
Den största nedgången i tabellen är 25 procent, från 126 till det senare värdet 94,5. Vi anger maximal drawdown som en positiv förluststorlek, medan tabellens löpande nedgångar skrivs med minustecken. Ange teckenkonventionen när du jämför siffror från olika källor.
Start till slut är däremot (117 − 100) / 100 = +17 procent. Båda svaren kan vara korrekta samtidigt: ett beskriver hela periodens slutresultat och ett den största observerade nedgången från en tidigare topp. Ett plus vid slutet raderar inte den svacka som faktiskt inträffade.
En senare topp kan inte placeras före en tidigare botten
Det är fel att använda 130 som topp till den tidigare botten 94,5. När 94,5 observeras har 130 ännu inte inträffat. Att välja seriens globala högsta och lägsta värde utan att kontrollera ordningen skapar en nedgång som ingen följde i tiden.
Metoden behöver bara hålla reda på högsta värdet hittills och jämföra varje nästa observation med det. Finns det insättningar eller uttag kan kontovärdet ändras utan att investeringarna haft motsvarande avkastning. Då krävs ett underlag som hanterar pengaflöden; vår serie har uttryckligen inga sådana.
Mät det observerade intervallet och dokumentera det
Resultatet gäller just våra åtta observationer och vald start. Om du bara mäter vid månadsslut kan större nedgångar mellan mättillfällena saknas. Ändras perioden kan både toppen och maximal drawdown ändras. Skriv därför tidsperiod, observationernas frekvens och om serien avser pris eller totalavkastning.
Historisk maximal nedgång sätter inget tak för framtida förluster. Den visar en händelse i tidigare data. Använd den tillsammans med rätt förklaring, och fortsätt med lektionen om återhämtning om du vill räkna vad som behövs efter ett fall. Investiqs portföljguide är en praktisk fortsättning; vårt manuella mått lovar ingen drawdown-funktion i appen.
Prova själv
En separat fiktiv serie är 100, 90, 110, 88 och 115. Vad är maximal observerad nedgång från en tidigare topp? Vilka två värden bestämmer den?
Visa lösningen och förklaringen
Maximal nedgång är 20 procent, från 110 till det senare värdet 88.
Första fallet är 10 procent från 100 till 90. Sedan blir 110 en ny topp och (88 − 110) / 110 = −20 procent. Att jämföra 88 med första värdet 100 skulle ge 12 procent men missa den högre toppen före fallet.
Kontrollera att du har förstått
Kan ett positivt start-till-slut-resultat ha stor drawdown?
Ja. Vår serie slutar på +17 procent och har ändå 25 procents maximal observerad nedgång.
Visar den historiska största nedgången den värsta möjliga framtida förlusten?
Nej. Den beskriver vald historisk data och begränsar inte framtida utfall.
Öva med virtuella pengar
Prova det du just lärt dig i en övningsportfölj med virtuella pengar. Du sätter inte in några riktiga pengar.
Så fungerar övningsportföljenFortsätt lära och öva
Fler lektioner i samma ämne
Handel, risk och jämförelseindex
- Köpkurs, säljkurs och spread: följ pengarna i en affär
- Marknadsorder och limitorder: prisgräns eller direkt utförande
- Likviditet i aktier: varför antalet bakom priset spelar roll
- Volatilitet i aktier: samma slutresultat, olika svängningar
- Jämför portfölj med index: välj samma period och mått
- Stop loss: så fungerar en stop loss-order och vad den inte lovar
- Bull och bear: vad betyder bull market och bear market?
- Blankning av aktier: så fungerar det och varför risken saknar tak
- Hävstång aktier: certifikat, mini futures och daglig hävstång
- Räkna ut sharpekvot: formel och exempel med två fonder
- Optioner aktier: köpoption, säljoption och ett räkneexempel
- Börsen faller: vad händer med dina aktier och fonder?
- Hur köper man aktier? Steg för steg första gången
- När betalas utdelningen ut? X-dag och avstämningsdag
Källor och exempel
Källorna stöder sakuppgifterna. Räkneexempel och övningar är framtagna för lektionen. Belopp och prisförändringar är påhittade när inget annat anges.
Materialet är utbildning och innehåller inga rekommendationer om vilka värdepapper du ska köpa. Ett simulerat resultat är ingen garanti för ett framtida resultat.
