Det här lär du dig
- Förklara varför procenttal med olika startvärden inte tar ut varandra.
- Beräkna vilken ökning som krävs för att nå ett tidigare värde.
- Skilja ett nödvändigt räknevärde från en förutsägelse om framtiden.
Från 100 till 80 och tillbaka igen
Ett påhittat pris går från 100 till 80 kronor. Nedgången är 20 ÷ 100 × 100 = 20 procent. För att nå 100 igen behöver priset sedan öka med 20 kronor från den nya basen 80 kronor.
Ökningen blir 20 ÷ 80 × 100 = 25 procent. Beloppet 20 kronor är lika stort i båda beräkningarna, men nämnarna skiljer sig. Om 80 i stället stiger 20 procent blir värdet 96 kronor, inte 100.
Formeln när du jämför två värden
Ökning som krävs i procent = (tidigare värde ÷ nuvarande värde − 1) × 100. Med tidigare värde 100 och nuvarande värde 80 blir det (100 ÷ 80 − 1) × 100 = 25 procent.
Nuvarande värde måste vara större än noll för att formeln ska kunna användas. Om något har förlorat hela sitt värde finns ingen positiv bas att räkna en vanlig procentuell återhämtning från. Formeln säger inte heller om eller när en återhämtning är möjlig.
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Nedgång | Värde efteråt | Ökning för att nå 100 |
|---|---|---|
| 10 % | 90 | cirka 11,11 % |
| 20 % | 80 | 25 % |
| 25 % | 75 | cirka 33,33 % |
| 50 % | 50 | 100 % |
Två perioder räknas genom att multiplicera förändringsfaktorer
Låt 1 000 kronor först falla 20 procent och sedan stiga 20 procent. Första steget är 1 000 × 0,80 = 800 kronor. Det andra är 800 × 1,20 = 960 kronor. Totalt är värdet 40 kronor lägre än vid start, vilket motsvarar en minskning på 4 procent.
Du kan kontrollera med 0,80 × 1,20 = 0,96. Faktoren 0,96 betyder att 96 procent av ursprungsvärdet finns kvar. Att addera −20 och +20 skulle tappa informationen om att den andra förändringen räknas från 800 kronor.
Samma beräkning kan användas på ett helt fiktivt portföljvärde om du inte blandar in insättningar, uttag eller andra flöden. Om sådana finns behöver du först klargöra vilka värdeförändringar du faktiskt jämför.
Ett tal för att komma tillbaka är inget skäl att förvänta sig det
Att det krävs en uppgång på 25 procent säger bara hur långt värdet ligger från en tidigare nivå. Det säger inget om bolagets verksamhet, vad en framtida köpare är beredd att betala eller vilken utveckling som är sannolik.
Handelsbanken använder ett exempel med en halvering som kräver en fördubbling för att nå tillbaka. I denna lektion räknar vi samma samband med egna belopp och flera olika nedgångar. Jämför gärna beräkningarna, men skilj procentmatematiken från ett beslut om en verklig placering.
I en övning kan du avsluta med två meningar: vilken förändring krävs rent matematiskt, och vilken information skulle du behöva för att diskutera framtiden? Den andra meningen kan inte besvaras av formeln ensam.
Prova själv
Ett fiktivt innehav var värt 2 400 kr och är nu värt 1 800 kr. Hur stor ökning från 1 800 kr krävs för att nå 2 400 kr?
Visa lösningen och förklaringen
Cirka 33,33 procent.
Skillnaden är 600 kr. 600 ÷ 1 800 × 100 = cirka 33,33 %. Nedgången var däremot 600 ÷ 2 400 × 100 = 25 %. Det är två olika nämnare.
Kontrollera att du har förstått
Om ett värde faller 50 procent, räcker en uppgång på 50 procent för att komma tillbaka?
Nej. Från 100 till 50 och därefter upp 50 procent ger 75. Från 50 till 100 krävs 100 procents uppgång.
Är den nödvändiga uppgången en prognos?
Nej. Det är en beräkning av förhållandet mellan två värden. Den förutsäger inte en framtida kurs eller tidpunkt.
Öva med virtuella pengar
Prova det du just lärt dig i en övningsportfölj med virtuella pengar. Du sätter inte in några riktiga pengar.
Så fungerar övningsportföljenFortsätt lära och öva
Fler lektioner i samma ämne
Kom igång: aktier och portföljer
- Vad är en aktie?
- Vad är en aktieportfölj? Räkna på värde och innehav
- Portföljvikt: räkna vikter och andelar i en portfölj
- Övningsportfölj med virtuella pengar: en tydlig lärplan
- Aktier under 18: vad gäller när man är minderårig?
- Spara pengar som ungdom: budget, sommarjobb och ränta
- ISK eller sparkonto för barn? Skatt, skydd och ägande 2026
- Aktietävlingar 2026 för unga och skolor: en neutral översikt
- Månadsspara: snittpris per andel och varför risken finns kvar
- Lön efter skatt 2026: räkna från bruttolön till nettolön
- Buffert: vad är buffertsparande och hur stor buffert behövs?
- Pension för unga: inkomstpension, PPM och tjänstepension
- Köp nu betala sen och kreditkort: ränta, avgifter och risker
- Vad är PPM? Premiepension, fonder och AP7 Såfa för unga 2026
- Demokonto för aktier: finns det hos Avanza och Nordnet 2026?
- Aktiesimulator gratis: fem sätt att simulera aktier jämförda
- Paper trading: så övar du med svenska aktier utan pengar
- Aktiespel och börsspel: spela på börsen med låtsaspengar
- Aktiekampen 2026: så fungerar aktiespelet och tävlingarna
- Öva på aktier utan pengar: är det lönt med låtsaspengar?
- Investera för nybörjare: så börjar du i fem steg
- Börsspel i skolan: så kör du ett aktiespel med klassen
Källor och exempel
Källorna stöder sakuppgifterna. Räkneexempel och övningar är framtagna för lektionen. Belopp och prisförändringar är påhittade när inget annat anges.
Materialet är utbildning och innehåller inga rekommendationer om vilka värdepapper du ska köpa. Ett simulerat resultat är ingen garanti för ett framtida resultat.
