Det här lär du dig
- Jämföra procentförändringar trots olika enheter och startvärden.
- Skilja avkastningsskillnad i procentenheter från relativ värdeskillnad.
- Kontrollera utdelningar och period innan ett index används som jämförelse.
Jämför förändring, inte kronor med indexpunkter
Portföljen börjar på 10 000 kr och slutar på 10 800 kr. Ett fiktivt jämförelseindex går samtidigt från 250 till 275 punkter. Alla dessa slutvärden avser samma period. Portföljens avkastning är 800 / 10 000 = 8 procent. Indexets förändring är 25 / 250 = 10 procent.
Det vore meningslöst att jämföra vinsten 800 kr med uppgången 25 punkter. Enheterna och startskalorna skiljer sig. Sätter du i stället båda startnivåerna till 100 blir portföljens slutnivå 108 och indexets 110. Då visas samma två procentförändringar på en gemensam skala.
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Mått | Portfölj | Index |
|---|---|---|
| Start | 10 000 kr | 250 punkter |
| Slut | 10 800 kr | 275 punkter |
| Förändring | +8 % | +10 % |
| Slut med start 100 | 108 | 110 |
Två procentenheter är inte samma som två procent
Skillnaden mellan avkastningarna är 8 − 10 = −2 procentenheter. Portföljen ligger två procentenheter efter index i vår period. Den formuleringen anger direkt vilket mått som jämförs. Att bara skriva två procent efter kan göra basen oklar.
Om du frågar hur portföljens relativa slutvärde förhåller sig till indexets efter en lika stor start är ett annat mått 108 / 110 − 1, ungefär −1,82 procent. Det är inte samma fråga som avkastningsskillnaden. För en första jämförelse räcker det att redovisa +8 procent, +10 procent och skillnaden −2 procentenheter tydligt.
Utdelningsdefinitionen kan vända slutsatsen
I ett separat fiktivt exempel ökar ett prisindex med 8 procent och ett index som också återinvesterar utdelningar med 10 procent. Portföljens resultat inklusive utdelningar är 9 procent. Jämförs det med prisindex ser portföljen ut att ligga en procentenhet före. Mot det andra måttet ligger den i stället en procentenhet efter.
Detta gör inte något av indexen fel. De beskriver olika saker. Kontrollera om indexet visar enbart prisrörelser eller inkluderar utdelningar och hur de i så fall behandlas. Ange också vilka kostnader och skatter som ingår i portföljresultatet och jämförelsen. Ett index är ett beräknat mått, inte ett avgiftsfritt konto som du äger.
Spara jämförelsens regler före resultatet
Skriv vilken marknad eller grupp indexet följer, exakt start- och slutdag, valuta och avkastningsdefinition. Ett utländskt index i en annan valuta kräver ytterligare hantering innan det jämförs med ett kontovärde i kronor. Nya insättningar får heller inte räknas som portföljens vinst.
Välj ett relevant jämförelseunderlag för den fråga du övar på och förklara varför det passar. Ändra inte bara till ett enklare index efter att resultatet blivit känt. En enda period bevisar inte varaktig skicklighet. Fortsätt med Investiqs portföljguide för själva övningskontot; tabellen här är manuell och bekräftar ingen automatisk indexjämförelse i appen.
Prova själv
En fiktiv portfölj går från 5 000 till 5 250 kr utan pengaflöden. Under samma period går ett jämförbart index från 400 till 408 punkter. Vad är respektive procentförändring och skillnaden i procentenheter?
Visa lösningen och förklaringen
Portföljen stiger 5 procent och index 2 procent. Portföljen ligger 3 procentenheter före.
250 / 5 000 × 100 = 5 procent. 8 / 400 × 100 = 2 procent. Skillnaden är 5 − 2 = 3 procentenheter under de gemensamma villkoren i uppgiften.
Kontrollera att du har förstått
Kan kronor och indexpunkter jämföras direkt som avkastning?
Nej. Räkna först respektive förändring relativt rätt startnivå.
Varför kontrollera om utdelningar ingår i indexet?
Ett prisindex och ett index inklusive återinvesterade utdelningar mäter olika resultat. Det kan ändra slutsatsen.
Öva med virtuella pengar
Prova det du just lärt dig i en övningsportfölj med virtuella pengar. Du sätter inte in några riktiga pengar.
Så fungerar övningsportföljenFortsätt lära och öva
Fler lektioner i samma ämne
Handel, risk och jämförelseindex
- Köpkurs, säljkurs och spread: följ pengarna i en affär
- Marknadsorder och limitorder: prisgräns eller direkt utförande
- Likviditet i aktier: varför antalet bakom priset spelar roll
- Volatilitet i aktier: samma slutresultat, olika svängningar
- Maximal nedgång, drawdown: räkna från en tidigare topp
- Stop loss: så fungerar en stop loss-order och vad den inte lovar
- Bull och bear: vad betyder bull market och bear market?
- Blankning av aktier: så fungerar det och varför risken saknar tak
- Hävstång aktier: certifikat, mini futures och daglig hävstång
- Räkna ut sharpekvot: formel och exempel med två fonder
- Optioner aktier: köpoption, säljoption och ett räkneexempel
- Börsen faller: vad händer med dina aktier och fonder?
- Hur köper man aktier? Steg för steg första gången
- När betalas utdelningen ut? X-dag och avstämningsdag
Källor och exempel
- Investor.gov: vad ett marknadsindex följer (engelska)
- FINRA: avkastning och jämförelse med ett relevant index (engelska)
Källorna stöder sakuppgifterna. Räkneexempel och övningar är framtagna för lektionen. Belopp och prisförändringar är påhittade när inget annat anges.
Materialet är utbildning och innehåller inga rekommendationer om vilka värdepapper du ska köpa. Ett simulerat resultat är ingen garanti för ett framtida resultat.
