S&P 500: vad är det och hur väljs bolagen?

Vad S&P 500 mäter

Enligt S&P Dow Jones Indices metodbeskrivning mäter S&P 500 storbolagssegmentet av den amerikanska aktiemarknaden, och indexet ses som ett mått på hela den amerikanska aktiemarknaden. Antalet bolag är fast: 500. Indexet räknar bolag, inte aktieslag. Varje noterat aktieslag bedöms för sig, så ett bolag kan vara med med mer än ett aktieslag.

S&P 500 ingår i en familj av index. S&P MidCap 400 och S&P SmallCap 600 täcker medelstora och mindre bolag, och tillsammans bildar de tre indexen S&P Composite 1500. Alla tre väljs ur ett ännu bredare index, S&P Total Market Index.

En indexkommitté väljer bolagen

Bolagen i S&P 500 räknas inte fram automatiskt. De väljs av en indexkommitté som består av anställda på S&P Dow Jones Indices och som träffas en gång i månaden. Kommittén väljer bland bolag som klarar kraven och tar också hänsyn till att branschernas vikter i indexet ska likna deras vikter i den breda marknaden.

Det finns ingen schemalagd översyn där hela listan görs om. Ändringar görs när de behövs, till exempel när ett bolag köps upp, och meddelas i regel minst tre arbetsdagar i förväg. Antalet aktier i varje bolag uppdateras varje kvartal. I september 2026 gjordes till exempel ändringar som gällde från den 21 september, i samband med kvartalets ombalansering.

Krav för att läggas till (metodbeskrivning juli 2026)

Kraven gäller när ett bolag ska läggas till. Ett bolag som redan är med åker inte ut bara för att det tillfälligt inte klarar ett krav. Gränsen för börsvärdet ses över i början av varje kvartal och kan ändras. I juli 2025 höjdes den från 20,5 till 22,7 miljarder dollar, och i metodbeskrivningen från juli 2026 är den fortfarande 22,7 miljarder dollar.

Det finns vissa undantag, till exempel för bolag som knoppas av från ett bolag som redan är med. Under 2026 frågade S&P Dow Jones Indices marknaden om mycket stora nya bolag skulle få undantag från bland annat lönsamhetskravet och tolvmånadersregeln. I juni 2026 meddelade företaget att kraven för S&P 500 inte ändras.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Vikterna: friflytande börsvärde

S&P 500 vägs efter friflytande börsvärde. Det är aktiekursen gånger de aktier som räknas som tillgängliga för investerare. Aktier som inte räknas som tillgängliga tas bort ur beräkningen. Ju större friflytande börsvärde, desto större vikt i indexet.

Ett påhittat exempel: ett litet index har tre bolag med friflytande börsvärde på 3 000, 2 000 och 1 000 miljarder dollar. Summan är 6 000. Det största bolaget väger 3 000 / 6 000 = 50 procent. Stiger bara det bolaget med 10 procent stiger indexet med 0,5 × 10 = 5 procent. De största bolagen påverkar alltså indexet mest.

Dollarkursen påverkar resultatet i kronor

S&P 500 räknas i amerikanska dollar. Den som räknar i kronor får både indexets ändring och dollarns ändring mot kronan. Det kallas valutarisk, och den kan både höja och sänka resultatet.

Påhittat exempel: indexet stiger 10 procent under ett år, räknat i dollar. Samtidigt går dollarn från 10,00 till 9,50 kronor, alltså ned 5 procent. I kronor blir utvecklingen 1,10 × 0,95 = 1,045, en ökning med 4,5 procent. Stiger dollarn i stället till 10,50 kronor blir det 1,10 × 1,05 = 1,155, alltså 15,5 procent.

Lägg märke till att procenten inte ska läggas ihop. 10 − 5 är 5, men rätt svar är 4,5 procent, eftersom ändringarna multipliceras med varandra.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Kursindex och totalavkastning: PR och TR

S&P Dow Jones Indices räknar flera versioner av samma index. Kursindexet, price return (PR), räknas utan vanliga kontantutdelningar. Totalavkastningsindexet, total return (TR), återinvesterar utdelningarna på X-dagen utan att dra källskatt. X-dagen är dagen då aktien börjar handlas utan rätt till utdelningen. Nettoversionen, net total return (NTR), återinvesterar utdelningarna efter avdrag för källskatt.

Kontrollera därför vilken version en siffra gäller. Två siffror för samma period kan skilja sig åt bara för att den ena räknar med utdelningar. Kontrollera också om siffran är räknad i dollar eller i kronor.

Så investerar du i S&P 500 från Sverige

Du kan inte köpa själva indexet, eftersom det bara är en beräkning. I stället köper du en produkt som försöker följa det, oftast en indexfond eller en ETF, en börshandlad fond. En vanlig indexfond handlas en gång om dagen till fondkursen. En ETF handlas på börsen under dagen, ofta med courtage, och har en spread mellan köp- och säljkurs. Konsumenternas skriver att avgifterna i indexfonder i regel är låga, men de skiljer sig ändå mellan fonder som följer samma index.

Amerikanska ETF:er går inte att köpa för privatpersoner. Nordnet skriver att det sedan 2018 beror på EU-reglerna MiFID 2 och PRIIP, men att många amerikanska ETF:er är dubbelnoterade på tyska marknader. Enligt Skatteverket får ett investeringssparkonto, ISK, innehålla fondandelar och instrument som handlas på en reglerad marknad eller en MTF-plattform inom EES, till exempel i Tyskland. Där betalar du en årlig schablonskatt på värdet i stället för skatt på vinster och utdelningar.

Fonden räknas ofta i kronor, men innehaven är i dollar. Värdet i kronor påverkas därför av dollarkursen på samma sätt som i exemplet ovan, om inte fonden är valutasäkrad. Hur källskatt på utdelningar påverkar en fond står i fondens informationsbroschyr. Äger du amerikanska aktier direkt på ISK är källskatten normalt 15 procent med en giltig W-8BEN, enligt lektionen om källskatt. Jämför slutligen vilken version av indexet fonden jämförs med, kursindex eller ett mått med utdelningar.

• Kontrollera att fonden följer S&P 500 och inte ett annat amerikanskt index.
• Jämför årsavgiften, och för en ETF även courtage och spread.
• Se om fonden är valutasäkrad eller inte.
• Se om fonden delar ut pengar eller återinvesterar utdelningarna.