Det här lär du dig
- Summera samma varumängder till två olika tidpunkters priser.
- Skilja budgetökning i kronor från förändrad köpkraft.
- Förklara varför en liten övningskorg inte är ett nationellt inflationsmått.
Förbered: behåll mängderna i korgen
Använd fem minuter för varukorten, tio för beräkning, tio för jämförelse och fem för en avslutningsfråga. Varje par får miniräknare och tabellen. Varorna kan ritas som kort, men samma mängd av varje vara ska ligga kvar i båda prisomgångarna. Byter gruppen innehåll besvarar den en annan fråga.
Alla priser och budgetar är påhittade. Riksbanken beskriver inflation som en bred förändring av prisnivån och hur den påverkar vad pengar kan köpa. Vår lilla korg hjälper till att öva mekanismen, men dess utveckling ska inte kallas aktuell svensk inflation eller ett officiellt konsumentprisindex.
Elevblad: två priser, tre budgetfrågor
Korgen innehåller två bröd, tre mjölkförpackningar och en fruktpåse. Räkna först varje rads kostnad med de gamla priserna och med de nya. Summera respektive korg och beräkna kostnadsökningen i procent av den gamla kostnaden. Beräkna inte bara medelvärdet av varornas procentförändringar.
En budget börjar på 500 kr. Hur många korgar räcker den till före och efter prisförändringen? Använd hela decimalvärden i mellanleden; antalet kan vara ett jämförelsetal även om en butik inte säljer en del av en korg. Pröva sedan en budget som ökar med 5 procent. Räcker den till lika många korgar som tidigare?
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Vara och antal | Gammalt styckpris | Nytt styckpris |
|---|---|---|
| Bröd, två | 25 kr | 27,50 kr |
| Mjölk, tre | 15 kr | 16 kr |
| Fruktpåse, en | 30 kr | 32 kr |
Facit: en större budget kan köpa mindre
Den gamla korgen kostar 2 × 25 + 3 × 15 + 30 = 125 kr. Den nya kostar 2 × 27,50 + 3 × 16 + 32 = 135 kr. Ökningen är 10 / 125 × 100 = 8 procent. Radernas olika belopp gör att ett enkelt medel av de tre prisökningarna inte ger rätt korgförändring.
500 kr räcker först till fyra korgar och senare till 500 / 135, ungefär 3,70. Den relativa köpkraftsminskningen är ungefär 7,41 procent. Med en budgetökning på 5 procent blir beloppet 525 kr och antalet ungefär 3,89 korgar. Jämfört med fyra är det fortfarande ungefär 2,78 procent mindre.
För att behålla fyra av just dessa korgar behövs 4 × 135 = 540 kr. Budgeten behöver alltså öka med samma 8 procent som korgens kostnad. Det sambandet gäller den fasta övningskorgen. En verklig persons konsumtion kan ha andra varor och vikter, och det ger en annan upplevelse av prisförändringar.
Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.
| Fall | Budget | Antal korgar |
|---|---|---|
| Gamla priser | 500 kr | 4,00 |
| Nya priser, oförändrad budget | 500 kr | 3,70 |
| Nya priser, budget +5 % | 525 kr | 3,89 |
| Nya priser, budget +8 % | 540 kr | 4,00 |
Lärarstöd: fråga vad som hålls oförändrat
Om eleverna räknar styckpriser utan antalen, låt dem bygga korgen rad för rad. Om någon svarar att köpkraften faller exakt åtta procent, be eleven jämföra fyra korgar med 500 / 135. Åtta procent gäller kostnadsökningen med den gamla kostnaden som bas; det omvända förhållandet har en annan bas.
Låt paren konstruera ett nytt exempel där en vara blir billigare men totalen ändå ökar. Bedöm om mängder, tidpunkter och budget hålls tydliga. Avsluta med en mening om vad korgen visar och vad den inte mäter. För en fortsatt koppling till investeringar finns en separat lektion om real avkastning, där ett kontovärde också jämförs med prisnivån.
Prova själv
En annan oförändrad korg går från 100 till 110 kr. Budgeten går från 200 till 220 kr. Hur förändras antalet korgar som budgeten räcker till?
Visa lösningen och förklaringen
Antalet är oförändrat: två korgar vid båda tidpunkterna.
200 / 100 = 2 och 220 / 110 = 2. Både budgeten och kostnaden ökar med 10 procent i just detta exempel.
Kontrollera att du har förstått
Är övningens åtta procent Sveriges inflation?
Nej. Det är kostnadsförändringen för tre fiktiva varor i fasta mängder. Ett officiellt mått använder ett mycket bredare underlag.
Varför måste mängderna ligga kvar?
Då jämför ni priset på samma korg. Om även innehållet ändras blandas ändrade priser ihop med ändrad konsumtion.
Öva med virtuella pengar
Prova det du just lärt dig i en övningsportfölj med virtuella pengar. Du sätter inte in några riktiga pengar.
Så fungerar övningsportföljenFortsätt lära och öva
Fler övningar i samma ämne
Räkna, tolka och granska källor
- Källkritik om aktier: en övning med tre påståenden
- Portföljvikter i klassrummet: elevuppgift och facit
- Tolka en aktiegraf i klassrummet: tre påståenden och facit
- Aktiesplit och nyemission: en kortövning med ägarandelar
- Avgifter i aktiehandel: jämför order med elevblad och facit
- Börsspel på papper: två rundor med elevjournal och facit
Källor och exempel
- Riksbanken: prisnivå och vad pengarna kan köpa
- Skolverket: matematik, procent, förändringsfaktor och tolkning av diagram
Källorna stöder sakuppgifterna. Räkneexempel och övningar är framtagna för lektionen. Belopp och prisförändringar är påhittade när inget annat anges.
Materialet är utbildning och innehåller inga rekommendationer om vilka värdepapper du ska köpa. Ett simulerat resultat är ingen garanti för ett framtida resultat.
