Likviditet i klassrummet: bygg en betalningskalender och upptäck glappet

Förbered två kalendrar under 45 minuter

Lägg fem minuter på startbilden, tio på kvoterna, tio på kalender ett, tio på kalender två och tio på jämförelsen. Rita dag 1 till dag 12 på två papper. En elev placerar fakturan, en kundbetalningen och en följer kassans saldo. Inga nya lån eller andra finansieringsmöjligheter är givna.

På dag 1 har bolaget kassa 20, kundfordringar 60, lager 60 och kortfristiga skulder 100, allt i fiktiva tusen kronor. Endast dessa omsättningstillgångar finns. En skuld på 50 ska betalas dag 5. Av kundfordringarna ska 40 betalas till bolaget; resterande 20 kommer senare än kalendern. Lagret säljs inte i grundfallen.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Elevblad: räkna först på samma balansdag

Definiera balanslikviditet som omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder. Kassalikviditet är här samma täljare utan lagret. Räkna båda som procent och märk balansdagen. Vår förenklade täljare saknar exempelvis förutbetalda kostnader; en verklig rapport kan behöva fler avgränsningar.

Facit är (20 + 60 + 60) / 100 × 100 = 140 procent respektive (20 + 60) / 100 × 100 = 80 procent. Kundfordringar finns med i den senare kvoten men är ännu inte pengar på bankkontot. Skriv därför också kassabeloppet 20 bredvid kvoterna, utan att kalla 80 procent för 80 tkr i kassan.

Två kalendrar: dag 4 eller dag 12

Grupp ett får kundbetalningen 40 på dag 4. Kassan blir då 60 och fakturan 50 kan betalas dag 5; därefter återstår 10. Grupp två får samma kundbetalning först dag 12. Inför dag 5 finns fortfarande bara 20 mot en betalning på 50.

Grupp två har ett planerat glapp på 30 tkr. Ett beräknat saldo 20 − 50 = −30 visar ett finansieringsbehov i planen, inte en genomförd betalning utan finansiering. Om gruppen inte betalar fakturan står skulden kvar. Den senare kundbetalningen löser inte att förfallodagen redan har passerat. Startkvoterna är identiska i båda grupperna.

Lärarstöd: ändra betalningsplanen med angivna kort

Ge ett nytt scenario från samma startbild: före dag 5 säljs lager med bokfört värde 30 för exakt 30 kontant, och 20 av kundfordringarna betalas kontant. Endast dessa händelser och fakturan 50 sker. Låt eleverna flytta motsvarande tillgångskort och visa kassans saldo före och efter fakturan.

Bedöm om eleven skiljer planerat minus från faktiskt betald skuld, följer både lager och fordringar och använder datum i sin slutsats. Fråga vilka uppgifter om kundernas betalningar som saknas i ett verkligt fall. Övningen är en planeringsmodell, inte ett råd att skjuta upp en faktura. Kopplingen till Investiq är fortsatt begreppslärande, inte fakturabetalningar i appen.