Balanslikviditet och kassalikviditet: formler och skillnaden

En balansdag med fyra tydliga poster

Vårt fiktiva företag har kassa 60 Mkr, kundfordringar 90 Mkr och lager 150 Mkr. Omsättningstillgångarna är sammanlagt 300 Mkr och de kortfristiga skulderna 200 Mkr. Det finns inga förutbetalda kostnader eller andra omsättningstillgångar i modellen. Beloppen kommer inte från ett verkligt företag.

Balanslikviditeten definieras här som alla omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder. Kassalikviditeten använder samma nämnare men utesluter lager. För en verklig rapport ska du kontrollera definitionen och om ytterligare poster behöver justeras. Orden kassalikviditet och kassa betyder inte samma sak: kundfordringar är fortfarande med i vår kvot.

Om tabellen inte får plats kan du rulla den i sidled.

Samma nämnare men olika täljare

Balanslikviditeten blir 300 / 200 = 1,50, vilket också kan skrivas 150 procent. Kassalikviditeten blir (300 − 150) / 200 = 0,75, alltså 75 procent. Skillnaden beror på de 150 Mkr i lager som är med i den första täljaren men inte i den andra.

Ett värde på 150 procent betyder att angivna omsättningstillgångar är 1,5 gånger de kortfristiga skulderna på balansdagen. Det betyder inte att 150 procent av en viss skuld kan betalas med kontanter idag. Fordringar har betalningstidpunkter och kan vara osäkra; lager behöver först säljas. Utan fler uppgifter kan ingen av kvoterna visa varje kommande betalning.

Sälj lager i ett separat räknescenario

Från starttabellen säljs lager med bokfört värde 50 Mkr för exakt 50 Mkr som betalas kontant. Lager blir 100 Mkr och kassa 110 Mkr. Totala omsättningstillgångar är fortfarande 300 Mkr, så balanslikviditeten står kvar på 150 procent. Kassalikviditeten blir (300 − 100) / 200 = 100 procent.

Gör sedan ett annat försök från samma start: samma lager säljs för 40 Mkr, med inga övriga kostnader. Kassa blir 100 Mkr och lager 100 Mkr. Omsättningstillgångarna blir 290 Mkr; balanslikviditeten 145 procent och kassalikviditeten 95 procent. Försäljningen frigjorde kassa men minskade det sammanlagda bokförda tillgångsvärdet med 10 Mkr.

Vad är en bra kassalikviditet?

Det finns ingen siffra som passar alla företag. Spiris skriver att ett vanligt riktvärde är att kassalikviditeten ska ligga över 100 procent. Då räcker de likvida tillgångarna till de kortfristiga skulderna utan att företaget behöver sälja varulager eller låna.

Högre är inte alltid bättre. Spiris påpekar att ett mycket högt värde kan betyda att pengar ligger outnyttjade i kassan. Jämför därför med företag i samma bransch och med samma företags tidigare balansdagar, och kontrollera hur kassalikviditeten är räknad, eftersom källor kan räkna med olika poster.

Kontrollera tidpunkt och betalningsvillkor

Skriv alltid vilken balansdag kvoten gäller och om svaret uttrycks som gånger eller procent. Jämför samma definition över tid. Bransch, säsong och betalningsvillkor påverkar vad måttet berättar. Vi anger ingen universell bra nivå och använder ingen kvot som garanti för att ett företag kan betala varje skuld.

Investiqs bolagsguide hjälper dig börja med rätt bolag och underlag. Dessa kvoter räknar du sedan från rapportens poster; lektionen lovar ingen särskild appvisning av dem. Fortsätt med rörelsekapital för att jämföra en skillnad i kronor med en kvot. De två måtten använder liknande poster men svarar på olika frågor.